Hip-hop music has long been an expressive medium used by individuals from marginalized areas in Sweden to address social issues and shape their identities. Through interviews with Swedish hip-hop artists and analysis of lyrics, this bachelor thesis explores the self-expression of the artists and how they express their views of society. It focuses on how social problems are expressed and understood, as well as on how the artists view the depiction of contemporary Swedish hip-hop music in media. Additionally, the study investigates how hip-hop artists themselves perceive the significance of their music lyrics. Furthermore, I explore the impact of music on the identity of hip-hop artists from marginalized areas, as perceived by the artists themselves. To gain a comprehensive understanding, the ethnographic study employs semi-structured interviews and participant observation with four non-ethnically Swedish hiphop artists who live or have grown up in disadvantaged areas in Sweden.

The main issue of this master is to investigate what influence the phenomenon of postmodernity has on the Swedish public library. Is it possible to talk about the Swedish public library as postmodern, and if so, is it expressed by a postmodern discourse? The concept of postmodernity is defined as an open and inclusive value system where all kind of opinions and preferences take place. According to a postmodern point of view there is no such thing as an objective or general truth. A postmodern ideology does not talk about reality but about realities.

I den här uppsatsen behandlas postmodernismens förhållande till filmestetiska och filmåskåderliga företeelser i vår samtid.Vad innebär postmodern film och vilken typ av filmisk estetik är att betrakta som typiskt postmodern och är det rimligt att benämna vår samtida film och dess kultur som tillhörande en postmodern epok?Centrala begrepp och teorier som ställs mot varandra och komparativt studeras är 3D-filmsestetiken och ansamlingsestetiken samt hur de perspektiv som presenteras i den äldre filmteorin, hos André Bazin och Roland Barthes, förhåller sig till vår samtids syn på film, både på ett estetiskt plan och ur ett åskådarperspektiv. Andra frågor som behandlas är huruvida 3D-filmen är att betrakta som immersiv i en postmodern epok och hur den postmoderna filmestetiken förhåller sig till åskådaren.De teoretiska resonemang vilka komparativt studeras under uppsatsens gång exemplifieras med bland annat Avatar (2009) och Jackass 3D (2010).Övriga forskare vars perspektiv tas i särskilt beaktande under uppsatsen inkluderar Jan Holmberg, Fredric Jameson, Deborah Tudor, Philip Sandifer och Pierre Gander bland andra.Vid uppsatsens slut förefaller en absolut formulering av en typisk postmodern filmestetik å ena sidan vara besvärlig att göra, men å andra sidan antyds att ansamlingsestetiken troligen är att betrakta som postmodern. 3D-filmens immersiva potential förväntas vidare hänga på filmskapares förmåga att sömlöst väva in 3D-effekten i sitt narrativ och därmed undvika att presentera den som ett isolerat spektakel, samtidigt medgives det spekulativa i att dra en sådan slutsats. Slutligen pekas sketchformatet, exemplifierat av filmen Jackass 3D, ut som ett särskilt sätt att hålla den postmoderne åskådarens uppmärksamhet fången i en epok kännetecknad av mångfaldiga distraktioner..

This study draws from Zygmunt Bauman´s theory that a governmental policy of values can reduce the personal responsibility and moral choices for employees, to focus only on maintaining the government?s internal rules and regulations. The apparent risk with this type of moral attenuation is that the employee is deprived of the possibility to react morally on conduct of the government?s external misuse of power. In this study, this theory is connected to the Swedish Armed Forces? policy of values, as these values do not include a critical standpoint for officers and soldiers.

In some postmodern philosophy and theology, the view of God has returned to the centre of the discussion. God is seen as a living reality beyond human conception. Some of the contemporary philosophers even relate to the negative or apofatic theology. They often do this as a contrast to the positive theology. The view of God in postmodern theology and philosophy is beyond our rational knowledge.

The main aim of the thesis is, first, to present a theoretical and methodological perspective for the study of postmodern theory in historiography; second, to discuss and evaluate earlier research on the subject; and third, to show that historians must be more self-reflexive about their explicit as well as implicit theoretical and philosphical premises. My theoretical and methodological inspiration comes mainly from three directions: first, the discourse analytic theory propagated by the political theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe; second, concepts from Lacanian psychoanalysis as propagated by the Slovenian philosopher Slavoj Zizek; and, finally, the later Ludwig Wittgensteins theory of language.Using this perspective a minor case study is made based on five dissertations in history at Lund University from 1999 to 2006 as source material. This in order to indicate a strong influence of postmodern theory in Swedish historiography. It is further argued that it is legitimate to speak of one postmodernism, not in spite, but because of the fact that postmodernism is a semantically highly paradoxical, contradictory and unstable phenomenon. The main results of the analysis can be summarized as follows: (i) earlier research on the subject is simplified and unreflected and must be abandoned, because (ii) postmodernism seen as a discursive whole, i.e.

The aim of this master?s thesis is to examine the virtual reference service Ask the Library [Bibblan svarar] from a postmodern perspective. Ask the Library is a Swedish online reference service that is run by the country?s public libraries. The postmodern theories of Jean-François Lyotard are used to study how information is managed and transmitted within the service.

Due to the decrease in obtaining driver?s licenses among young people, the main purpose of this study was to acquire a deeper understanding of young people?s attitudes towards driver?s license and towards driver?s education. This is a qualitative study with a theoretical approach, which combines Bourdieu with post modern theories. By using focus groups a wide rage of attitudes among young people have been gathered. Having a driver?s license is still considered a standard among young people even though their attitude mostly depends on their need for one.

Sammanfattning Jag har i denna uppsats sammanfogat två litterära teorier genom att använda ett väletablerat begrepp, hybriditet, inom den ena teoribildningen, postkolonialism, på en annan teoribildning, postmodernism. Under arbetet med uppsatsen har jag brottas med en enhetlig definition av hybriditetsbegreppet men insett att en sådan inte existerar, jag har därför citerat vad ledande teoretiker på området har skrivit om begreppet och sedan försökt hitta beröringspunkter för att kunna skapa en enhetlig definition. Jag har presenterat denna, personliga definition av begreppet i uppsatsen. I uppsatsen har jag påvisat hur olika forskningsdiscipliner ser på hybriditetsbegreppet och via ett annat etablerat begrepp inom sociologin, flanören, har jag gett ett exempel på hur postkolonial litteraturteori och postmodern litteraturteori kan överbryggas. Jag har också skapat ett nytt begrepp för att underlätta överbryggandet av gapet mellan postmodern litteraturteori och postkolonial litteraturteori i uppsatsen, den hybride flanören..

What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as ?not bad people?, ?normal? and ?like everyone else?.

Denna uppsats består av en jämförande studie av två ärkebiskopar ? KG Hammar (Svenska kyrkan) och Rowan Williams (Church of England) - ur ett postmodernt teologiskt perspektiv. Syftet var att söka finna postmoderna influenser hos de båda ärkebiskoparna i såväl teori som praktik och undersöka konsekvenserna av ett postmodernt teologiskt agerande.  Undersökningen visade att båda ärkebiskoparna influerades av postmodern teologi i teorin. Hammar förde också som ärkebiskop fram sina personliga postmoderna insikter, medan Williams av olika anledningar generellt valde att endast föra fram kyrkans åsikt. Båda handlingsalternativen medförde såväl kritik som uppskattning.

I den här uppsatsen utgår vi från romanen Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ?porr?, ?queer? och ?en postmodern värld?.

The controversial phenomenon of ?seeker-oriented? megachurches are currently transforming the American religious landscape. These churches, some housing up to 30,000 worshippers every week, are targeting religious seekers as their primary objective. Their success in attracting and converting those who usually wouldn?t even think of attending church can in large parts be explained by changes in liturgy, the removal of visible theological discussion and use of shopping mall styled buildings, designed to make the religious seeker feel like home.

I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

The main discussion in this essay concern what the Emerging Church is, its sociological and theological context, their main critique of modernism and the consequences in theology and praxis. EC is not a new church but wants to be a new way of being church. In England much of the discussion concerning EC has found a context within the report Mission-Shaped Church (MSC). EC differs from Emergent Village which is a continuing discussion from a postmodern philosophical view.EC is born in an evangelical context with the tensions in the postmodern context, the liminal situation with among other items the disussion about a liquid culture and liquid church. Other backgroundfactors are the ChurchGrowth-movement, Willow Creek and the Gospel and Our Culture.EC critisizes its evangelical background and moves the center from justification to incarnation, from propostionalism, individualism, mission and activism to a theology of incarnational community life.Four different proponents are considered; Brian Mclaren, Dan Kimball, Karen Ward and Ben Edson.